onsdag 7 december 2011

När det känns som man har förlorat ett barn

Jag älskar min största dotter mer än allt på jorden och nästa höst ska hon börja skolan så jag och hennes pappa var tvungen att göra ett val om boeende då han bor i en annan kommun. Vi har funderat och funderat på vad som blir bäst för henne och kommit fram till att det ev. är bäst att hon bor med sin pappa. Jag har totalt brutit ihop för jag vet inte hur jag ska fixa detta utan att träffa henne varannan vecka som hon bor nu. Antagligen blir det svårt att ha henne varje helg också så om jag har henne varannan helg så får jag alltså träffa henne 4 ggr i månaden ca. Känns som om jag sviker henne och att vi kommer komma ifrån varandra, FAN! jag är så jävla frustrerad och ledsen, gråter var om vartannat. Inget är bestämt ännu men snart....
Älskar dig Emilia

2 kommentarer:

  1. har funderat över vad jag ska skriva till dig. men jag kommer inte på någonting klokt alls. jag är glad för er dotters skull att hon har föräldrar som kan prata med varandra o sätta dottern i första rummet o inte slåss. vart hon än kommer bo så är jag säker på att ni fattat rätt beslut vilket i sin tur kommer gynna er lilla tjej!

    SvaraRadera
  2. Just nu känns det lite bättre! Hon ska vara hos oss varje helg så jag får ju träffa henne varje vecka iaf. Men det är en extrem separationsångest! Dock är det varannan vecka som gäller ett tag till tack och lov.

    SvaraRadera